Inget nytt på västfronten

De är mycke med gården nu. Som det alltid är så här års. Blev precis klar med styckningen av årets gris och är TRÖTT i armarna. Men jag vill stycka själv, då blir det som jag vill ha det, hehe.

Så nu har jag två lamm och en hel gris i frysen så nu går det knappt att klämma in en pepparkaka en gång. Undrar vad barnen tycker om det…. dom kommer hem till jul och vill nog ha kakor. :-)

Typiskt att snön kom just idag. Jag tror jag struntar i att skotta. Orkar bara inte idag. Om man låter det ligga kanske nån tycker synd om en och kommer och skottar!!!! Jaaaaaaa – vilken bra idé! Ja, ja – det är en dag i morgon också. Man ska ha nåt att göra då också.

 

Nu är den hemma. :-)

Jag har kostat på mig en kardmaskin. *glad glad glad*  En Loüet Elite blev det, med matarbord.  Visserligen har jag blivit snabb med handkardorna, riktigt mallig över det, men jag hade tänkt börja spinna nålbindningsgarn och sälja så nu måste jag ha snabbare grejer.

Jag har en massa Åsen-ull som är alldeles för fin, ullig och gullig, för att göra mattor av. Har länge funderat på att göra garn istället. Lite stickgarn har jag gjort som jag håller på och provar och dottern har testat sig fram till ett lagom nålbindningsgarn. Jag misstänker att efterfrågan på ofärgat handspunnet garn är som störst bland lajvare och medeltidsmänniskor. Så det får det bli. Så får vi se om nån vill ha. :-)

Hoppsan! Nu ser jag att mitt senaste alster i vävstolen syns till höger i bild. Dom randiga handdukarna ligger och väntar på tvätt och fållning. :-)

Spänningen stiger….

Har precis varpat klart linnemattvarpen till mitt livs första riktiga gångmattor. :-) Jätteglad och förväntansfull. Det blir en oblekt varp och inslag av ofärgad gute-ull. I gåsögon med spetskypertkant. Tänkte jag. :-)  Bäst att jag skriver det här så jag inte glömmer, ha ha.

Men fort går det inte med fyra 5-veckors kattungar överallt i huset. Ingenting går fort. man får hasa sig fram så man inte trampar ihjäl nån och igår kväll när jag skulle lägga mig var täcket så tungt. Då hade dom krupit in i påslakanet och låg där och sov. Gulleungar!  Hittade en i bokhyllan idag när jag tog ut en bok. Då låg den bakom.

Kattungar tillhör livets goda!

 

Åh äntligen!

Äntligen, äntligen är jag klar med den dumma dumma handduksvarpen jag hade i stora vävstolen. Den som bara krånglade och inte alls blev så snygg som jag drömde om att den skulle bli. Det är trögt att väva när man är arg på varpen…

Men nu är den urdragen så snart, snart kan jag börja väva ullmattorna. *jätteglad*  Ärligt talat så har jag så mycket inslag spunnet nu så jag har svårt att få plats med det. Jag behöver verkligen börja väva av det, he he.

Lite full i skratt blir jag i alla fall på mig själv. Jag har varit så arg på väven och sen när jag drar ur den så tittar jag och konstaterar – ”men den blev ju ganska snygg i alla fall”. Typiskt mig! Bild kommer så fort jag laddat kameran. :-)

Hoppas jag hinner åka till vävstugan och varpa till mattorna imorgon. Linnemattvarp är så stum att det är snor-noga med varpningen så den vill jag inte göra på min vägg-varpa. Trots att mattorna bara ska bli 70 breda och jag ska väva 20-sked (så det blir väldigt lite trådar) så kommer jag att varpa två flätor. Allt för att få mattorna så jämna som möjligt. :-)

Garn garn garn :-)

Ibland blir jag trött på att spinna inslag till mattor. Då vill jag spinna RIKTIGT garn.

Jag menar, garnet till mattorna ÄR ju riktigt garn. Men jag vill spinna tunt. Och fint. Den stora nackdelen är att då måste jag karda. Och jag har ingen kardmaskin, bara handkardor. Men det går. Om man inte ska göra allt för mycket. Man får in snitsen efter ett tag.

Dottern vill ha nålbindningsgarn så jag tog chansen. :-)

Nålbindningsgarnet gör jag inte sådär jättetunt. Mest för att det är enkelspunnet (så att den som nålbinder kan tvinna det när han/hon skarvar). Om man spinner det för tunt går det lätt av. Om man inte har väldigt långa fibrer. Men så tjockt som nålbindningsgarnet på Hemslöjden gör jag inte. Ojämnt blir det dock, som allt jag spinner, he he, Men hon är snäll och klagar inte.

Och så passade jag på att spinna lite stickgarn också. bara för att. :-)

 

Mera space, snälla!

Jag behöver helt klart mer space. Trodde att vävrummet flickorna fixade skulle räcka men icke sa nicke! Allt funkade jättebra så länge det var sommar men nu när det är kallt…

Var ska jag torka ullen, exempelvis?

Här ligger den på köksbordet och torkar. Det är ju en himla tur att jag har en så snäll karl som accepterar att han får äta frukost i finrummet vid TVn. Himlans opraktiskt är det men vad gör man?

Jag har hela tiden sagt  ”Men jag behöver ingen lokal, jag får plats hemma, jag har ju mitt lekrum.”  Men just nu står en lokal högt på min önskelista. Med tvättrum! Och torkrum! *drömmer*  Jädrans vad mycket ull jag skulle kunna hantera om jag bara hade plats.

Ja, ja. Det är som det är och blir som det blir. :-)

 

Luften har gått ur…

måste försöka hitta en pump.

Det har varit väldigt jobbigt på gården med dödssjuk häst och krångel vid avlivning och panik att hitta nytt sällskap åt den andra och och och…

Så nu har luften gått ur. Allt är fixat och där står man mitt på gårdsplan med känslan av ”vem ska trösta knyttet?”

Jag spann lite igår och borde väva ut det allra sista ur stora vävstolen så att jag kan dra på linnemattvarpen och börja väva riktiga mattor. Men jag orkar inte. Måste vila lite.