Handdukar

När jag var på spinnkurs på Sätergläntan i somras så höll jag mig faktiskt i flera dagar. Från att gå ner i affären. :-)  Kursen i sig är ju dyr och jag hade inte så mycket pengar att slösa. Men till slut klarade jag inte det längre utan gick ner.

Tror ni inte att dom hade REA-hörna! Mitt fördärv och livs gissel. Jag formligen älskar att sitta och titta på vävgarner till halva priset och drömma om vad man kan göra av dom….  Lite snål är jag allt och inget får förfaras. Och det finns inget som sätter fantasin så i rörelse som begränsade resurser. :-)

Bland allt det fina hittade jag ekologisk färgväxande bomull i små rester. Min spinnfrökan, Lena Köster, var också där och jag tror att hon blev lite förvånad över hur agressiv jag kan bli när jag river åt mig garner. MITT!  Det är MITT!

Nu har garnerna legat till sig ett tag, jag tänkte nog kökshanddukar från början men nu har jag tänkt klart. Tror jag. Enkelt randiga efter tillgång på färg och förmodligen en enkel rosengångsrand i mitten av varje färgfält. Inslag lintow för att förstärka den rustika känslan.

Så nu återstår bara det jobbiga. :-)   Räkna, räkna, räkna, väga, väga, räkna, räkna, skriva vävnota, skriva vävnota. Innan jag får göra det roligaste – varpa och väva!

 

Nu är den hemma. :-)

Jag har kostat på mig en kardmaskin. *glad glad glad*  En Loüet Elite blev det, med matarbord.  Visserligen har jag blivit snabb med handkardorna, riktigt mallig över det, men jag hade tänkt börja spinna nålbindningsgarn och sälja så nu måste jag ha snabbare grejer.

Jag har en massa Åsen-ull som är alldeles för fin, ullig och gullig, för att göra mattor av. Har länge funderat på att göra garn istället. Lite stickgarn har jag gjort som jag håller på och provar och dottern har testat sig fram till ett lagom nålbindningsgarn. Jag misstänker att efterfrågan på ofärgat handspunnet garn är som störst bland lajvare och medeltidsmänniskor. Så det får det bli. Så får vi se om nån vill ha. :-)

Hoppsan! Nu ser jag att mitt senaste alster i vävstolen syns till höger i bild. Dom randiga handdukarna ligger och väntar på tvätt och fållning. :-)

Åh äntligen!

Äntligen, äntligen är jag klar med den dumma dumma handduksvarpen jag hade i stora vävstolen. Den som bara krånglade och inte alls blev så snygg som jag drömde om att den skulle bli. Det är trögt att väva när man är arg på varpen…

Men nu är den urdragen så snart, snart kan jag börja väva ullmattorna. *jätteglad*  Ärligt talat så har jag så mycket inslag spunnet nu så jag har svårt att få plats med det. Jag behöver verkligen börja väva av det, he he.

Lite full i skratt blir jag i alla fall på mig själv. Jag har varit så arg på väven och sen när jag drar ur den så tittar jag och konstaterar – ”men den blev ju ganska snygg i alla fall”. Typiskt mig! Bild kommer så fort jag laddat kameran. :-)

Hoppas jag hinner åka till vävstugan och varpa till mattorna imorgon. Linnemattvarp är så stum att det är snor-noga med varpningen så den vill jag inte göra på min vägg-varpa. Trots att mattorna bara ska bli 70 breda och jag ska väva 20-sked (så det blir väldigt lite trådar) så kommer jag att varpa två flätor. Allt för att få mattorna så jämna som möjligt. :-)

Äntligen har jag kommit igång!

Handduksväven jag satte upp i stora vävstolen blev inte alls vad jag ville så den har stått sedan försommaren. Jag har velat fram och tillbaka säkert hundra gånger hur jag ska väva klart den när den nu inte blev som jag tänkt. Inte roligt heller för man blir ju lite besviken varje gång man tittar på vävstolen.

Men nu bestämde jag i alla fall att jag väver ut den med oblekt lintow så får jag vanliga handdukar att torka händerna på. Den är varpad i cottolin 22/2 av restgarner och solvad i en jättefin kypert på 8 skaft. Men jag väver ut den i tuskaft i alla fall för det blev snyggaste med det oblekta inslaget. =) Det känns lite fånigt att sitta och väva tuskaft på 8 skaft faktiskt. *rodnar lite grann*  Jag får skynda mig så ingen ser, he he.  Och jag måste väva ut den snabbt för jag måste sätta upp mattväv nu!

och hon tvättar och tvättar och tvättar…

Senaste dagarna har varit mycket ulltvätt. Nu när jag vet hur man gör. :-)  Roligt är det men mycket är det.  Jag skulle kanske inte ha sparat på mig så mycket ull, ha ha, Ändå går jag och funderar på hovslagarens ull från förra året. Han undrade om jag vill ha den. Men han har förvarat i plastsäckar så jag sa nej. Men man kanske skulle kolla på den i alla fall?

Har faktiskt funderat på hur bra det är för avloppet att spola ut all denna lanolin. Borde nog köpa plastbaljor och tvätta ute kanske. Men då blir det problem att hålla temperaturen. Om jag kopplar en trädgårdslang till varmvattenkranen inne så blir det ju lättare att få rätt temperatur… Måste fixa en separat centrifug också. Jag känner ju hur fettig tvättmaskinen blir när jag centrifugerar i den. Visserligen rent fett. Men ändå. Och så MÅSTE jag ha en mangel till vävarna. Jag som inget skulle köpa, hi hi hi.

För övrigt använder jag mycket tid åt att rädda alldeles för små kycklingar ut ur slyskogen. Arg blir jag på mammorna. Vad ska dom ut där och göra med enveckors kycklingar? Och fyra kattor har jag. Och skator. Ibland tänker jag att naturen får ha sin gång men dom piper ju så hjärtskärande! Och mammorna BLIR glada när jag lyckats få ut dom. Jag tror att dom helt enkelt inte hittar ut. För det är verkligen en djungel efter allt regnande i sommar. Nåja. Det skyddar i alla fall mot falk och hök och ormvråk. Grannen fick in en hök INNE i hönshuset förra året…

Annars sitter jag mest och skedar om cottolin till handduk. Jag klippte ur en provbit och tvättade och jag tycker det blir för stabbigt! Även när jag slår ganska löst. Ska nu testa med 45-sked istället för 50-sked. Bara för att se hur det blir. :-)

 

Många trådar är det…

Stod just och filosoferade över det här med solvning. Det borde vara bra för karaktären. Eftersom jag har väldigt dålig karaktär när det gäller att solva så behöver jag säkert hålla på. Eller nåt.

När jag har någon tråkig solvning framför mig så finns plötsligt 22 andra saker man måste göra. Att mocka i hönshuset känns inte alls besvärligt, faktiskt. Riktigt nödvändigt och bara kul. :-)

Så det blir bara typ 8 trådar här och 8 trådar där. Tanken var att jag skulle mäta tiden det tar att solva den här handduken jag håller på med men det är ju jättesvårt när man bara står typ 6 minuter åt gången. Tänk – jag är över 50 och uppför mig fortfarande som när jag var 9 och inte ville läsa läxan.

Nya kökshanddukar!

På eftermiddan idag så förskedade jag äntligen mina nya kökshanddukar. Jag är så himla spänd på hur dom ska bli. Jättenervös, faktiskt. Det tog mig en hel dag att göra vävnotan och jag kommer att väva i en 8-skafts kypertvariation jag hittat i en gammal bok. Och jag inte är säker på att jag förstått trampordningen, he he. Men det löser sig. Jag får prova mig fram. :-)

Jag lägger upp en bild när jag provvävt så får vi se om dom hamnar under fliken ”lyckat” eller under fliken ”total disaster”.

 

Mina försök med sjalen ligger och pendlar däremellan. Jag har nu plockat upp den för tredje gången. Gör om. Gör rätt. Hörs!